68 % · 9 av 49
Rättigheter och skydd
Sverige får 68 procent och plats 9 av 49 länder i ILGA-Europes Rainbow Map från maj 2026. Samtidigt finns viktiga luckor kvar, bland annat i rättsligt erkännande av kön och skydd mot omvändelseförsök.
Bakgrunden till kampanjen
Sverige ses ofta som ett starkt land för hbtqi-rättigheter. Samtidigt visar lagstiftning, myndighetsdata och forskning att unga hbtqi-personer fortfarande möter hinder i skolan, vården, vardagen och kontakten med samhället.
Vi samlar och redovisar förhoppningarna inom sex teman. Tillsammans hjälper de oss att se både återkommande behov och nya frågor.
Frihet från våld, hot och rädsla.
Att bli sedd, känna tillhörighet och ha en plats.
Rättsligt skydd, likabehandling och möjlighet att leva på egna villkor.
Tillgång till vård, stöd och bättre psykisk hälsa.
Att bli lyssnad på och få vara med och påverka framtiden.
Utrymme att växa, utforska vem man är och vara queer utan rädsla.
Här är några av de luckor som myndigheter, forskning och rättighetsgranskningar beskriver. Källorna finns direkt vid varje avsnitt.
68 % · 9 av 49
Sverige får 68 procent och plats 9 av 49 länder i ILGA-Europes Rainbow Map från maj 2026. Samtidigt finns viktiga luckor kvar, bland annat i rättsligt erkännande av kön och skydd mot omvändelseförsök.
1 juli 2026
Från 1 juli 2026 kan upprepade hot, tvång, förnedring eller kontroll i omvändelsesyfte omfattas av brottet psykiskt våld. Sverige saknar fortfarande ett självständigt, heltäckande förbud som uttryckligen skyddar både sexuell läggning och könsidentitet.
Kunskapsläge
En metodändring 2026 är ett steg framåt, men dokumenterade problem med stereotypa trovärdighetsbedömningar och rättssäkerhet finns kvar. Hbtqi-personer ska inte behöva dölja sin identitet för att anses kunna återvända säkert.
2025
Lagen som började gälla 2025 förenklade processen och tog bort kravet på en omfattande medicinsk utredning. Ett intyg från vården krävs fortfarande, så lagen bygger inte fullt ut på självbestämmande och saknar ett alternativ för ickebinära.
3 % → 15 %
Andelen elever med tydligt negativa attityder till homo- och bisexuella samt transpersoner ökade från 3 procent 2013 till 15 procent läsåret 2024/2025. Andelen som uppgav att de blivit retade ökade från 33 till 51 procent.
Hösten 2028
Riksdagen fattade beslut den 3 juni 2026. Från hösten 2028 flyttas sexualitet, samtycke och relationer från läroplanernas skolövergripande inledande delar till utvalda ämneskursplaner. Fram till införandet går frågan fortfarande att mobilisera kring.
Kunskapsläge
Folkhälsomyndigheten beskriver att hbtqi-personer generellt har sämre fysisk, psykisk och sexuell hälsa än övriga befolkningen. Skillnaderna hänger bland annat ihop med livsvillkor, diskriminering, trakasserier och våld.
Kunskapsläge
Trygghet handlar både om rättsligt skydd och om vardagen. Folkhälsomyndigheten beskriver att hbtqi-personer oftare utsätts för diskriminering, trakasserier, våld och andra kränkningar än befolkningen i stort.
208 av 290
208 av Sveriges 290 kommuner saknar en särskild trygg mötesplats för unga hbtqi-personer. Tillsammans med skolor som saknar specialiserad personal, inkluderande undervisning och utbildade skyddssystem lämnar det de flesta unga hbtqi-personer utan en plats utformad för dem, just i den ålder då gemenskap formar så mycket.
Kunskapsläge
Familj, vänner och andra nära relationer kan vara viktiga skyddsfaktorer. När acceptans saknas kan isolering förstärkas just där tryggheten borde vara som störst.
Kunskapsläge
Beslut om skola, vård, trygghet och rättigheter formar ungas liv. HOPES kompletterar statistiken genom att samla vad unga hbtqi-personer och deras allierade vill ska bli möjligt härnäst.
Beslut om skola, vård, trygghet, mötesplatser och rättigheter påverkar unga hbtqi-personers liv. Då behöver unga också få beskriva vilken framtid de vill se.
HOPES samlar inte bara erfarenheter av det som är svårt. Kampanjen samlar konkreta framtidsröster om vad som ska bli möjligt, tryggt och självklart i hela Sverige.
Dela en mening eller följ rapporten medan den växer fram.